pensionär.

Alltid när jag känner att stressen börjar krypa lite för nära, så kör jag upp handflatan i ansiktet på stressen så hårt jag bara kan och säger: S T O P P ! Jag är pensionär!

Sen klär jag på mig någon tantig scarf och mina nya solglasögon och trampar med lugna sakta steg mot valfri affär och köper max två småsaker (kombinationen att inte orka släpa på saker samt känna sig allmänt fattig) och så lunkar jag hem igen. Väl hemma tittar jag på någon serie, helst någon svensk på SVT, gynekologen i Askim är favoriten. Kanske pausar jag mitt i och sträcker på mig lite, konstaterar att det vore ju gott med en kopp kaffe. Medan vattnet kokar känner jag lite på mina krukväxter, kanske vattnar en skvätt.

Ovh så håller det på.

Har stannat lite i det modet den senaste veckan, kanske är min sociala omgivning inte tillfredsställd men jag är det. så jag stannar en stund till.

AH! Livet som pensionär! Alla borde pröva!